I may be in the gutter, but I'm looking at the stars

Bara lite tankar om livet i allmänhet... om dom saker jom just är så jävla underbart med livet... eller kanske lite galet.... som kanske det faktu att oavsätt hur dåligt saker känns så kan det alltid bli värre... men även fast allt verkar så sjukt skitigt... så är vi ändå inprogramerade att inte ge upp hoppen... och jag måste bara säga att jag beundrar alla människor som lider i denna värld... och nu snackar jag inte om personer som lider på ett västerlänskt sätt... utan folk som verklige lider... folk som svälter, folk som får sin familj ihjälskjuten eller kanske ser hella sitt hem förstöras och dom kan inte göra ett dyft år saken... alla dom mäniskorna beundrar jag... för trots allt som händer verkar dessa människor ha kvar sin vilja att leva... för fall Afrika hade varit fullt med västerlänningar så skulle fan hela bunten ha begår självmord ved det här laget...

det tror jag är vårat problem här uppe... vi tror att vi ska vara lyckliga... vi har suttit på våra rövar och tänkt för mycket... villket leder till att folket inte förstår att vi inte behöver något jävla hörde syfte eller ens en anledning... man kan vara glad ändå... vi är ju för fan ändå bara apor i grund och botten...

nej... jag tror fan att det behöver hädå något drastiskt i vårat samhälle för attvi ska förstå vad det egentligen menas med att ha otur...

fatta mig inte fel... man kan ha det jobbigt även fast man inte är skjuten i foten... bara jag tycker att våran värld har blivit jävligt patetisk...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0