Barnasinne
vart fan tog det vägen egäntligen? vart tappade man sitt barnasinne? och varför tappade man sitt barna sinne?... ja jag var och fikade igår med en väldigt god vänn, och då väcktes vågra av dessa tankar. För när man tänker efter så vist folk kan ha ett ganska bra barna sinne men jag vet inte ifall jag träffat någon som har ett riktigt baranasinne (som då inte var ett barn).
detta tycker jag är lite sorgligt, för desto mer vi lär oss om livet desto mer har vi att bekymmra oss om. Och jag säger inte att kunskap är dåligt, men kanske i den miljö vi får kunskapen. Jag har märkt att skolan är ett väldigt efektivt sätt att ta död på ens barnasinne, och jag håller med om att vissa aspekter av ens barnsliga sinne kan vara bra att träna bort. Jag menar att ligga ner och skrika kanske inte är den bästa problemlösaren, men fantasin och att leka är två offer för skolan och uppfostran.
jag tror inte att det finns någon lätt lösning till detta problem och specielt ingen central lösning, nej detta måste varje person gör själv av egen vilja. men skulle det inte vara skönt att kunna finna nästan total lycka i så små saker som man faktiskt gjorde när man var lite. Jag försöker ivf behålla så mycket av mitt barnasinne som möjligt, det kanske märks.
detta tycker jag är lite sorgligt, för desto mer vi lär oss om livet desto mer har vi att bekymmra oss om. Och jag säger inte att kunskap är dåligt, men kanske i den miljö vi får kunskapen. Jag har märkt att skolan är ett väldigt efektivt sätt att ta död på ens barnasinne, och jag håller med om att vissa aspekter av ens barnsliga sinne kan vara bra att träna bort. Jag menar att ligga ner och skrika kanske inte är den bästa problemlösaren, men fantasin och att leka är två offer för skolan och uppfostran.
jag tror inte att det finns någon lätt lösning till detta problem och specielt ingen central lösning, nej detta måste varje person gör själv av egen vilja. men skulle det inte vara skönt att kunna finna nästan total lycka i så små saker som man faktiskt gjorde när man var lite. Jag försöker ivf behålla så mycket av mitt barnasinne som möjligt, det kanske märks.
Kommentarer
Postat av: forngren
Helt random men checka den här sidan, Church of the Flying Spaghetti Monster.
http://www.venganza.org/
Postat av: Viggo
Hmmm om världen hade varit en mjukare plats att växa upppå hade vi då haft kvar barnasinnet? eller e det en naturlig del i vår uppväxt att det försvinner?
Men jag håller helt med om att det är sorgligt att det försvinner >.< Jag saknar äventyrslustan och att alldtid spinga runt på 100% hela dan och leka och inte ha något som helst bekymmer i världen ^^
Postat av: krull
jag tror nog att det är en ganska naturlig del i uppväxten ifall man inte kämpar för att ha kvar den. men det är en svår fråga för det kan ju vara en naturlig del av uppväxten just därför att vi har en hård värld... vi har ju aldrig levat i en "mjuk" värld :P
Trackback
